In English

Vad är syftet med otillbörlig informationpåverkan?

I detta avsnitt får du lära dig mer om de strategier och tekniker som främmande makt använder inom informationspåverkan. Kunskap om dessa hjälper dig att känna igen och förstå syftet bakom informationspåverkan.

Alla samhällen har sårbarheter i form av utmaningar och problem. Främmande makt försöker hitta och använda dessa till sin fördel för att skada Sverige. De vill att vi ska känna oro, ställas mot varandra och uppleva att Sverige är ett dåligt land att leva i.

Om vi upplever att Sverige är ett dåligt land så minskar vårt förtroende för staten och myndigheter i Sverige. Splittringen får oss att ifrågasätta vårt samhälle och våra grundläggande värden, såsom demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. När Sverige är sårbart blir det lättare för främmande makt att skada vårt land.

Förstå syftet bakom informationspåverkan

För att upptäcka fall av informationspåverkan behöver du väga samman strategiska narrativ, målgrupper och tekniker som används. Kunskap
om dessa kan hjälpa dig att känna igen informationspåverkan och förstå syftet bakom en aktivitet.

Det finns tre olika strategiska narrativ (berättelser) som är vanligt förekommande i otillbörlig informationspåverkan från främmande makt: konstruktiva narrativ, nedbrytande narrativ och undvikande narrativ.

Konstruktiva narrativ: Det här är sanningen!

Det konstruktiva narrativet handlar om att framhäva vissa delar av en berättelse för att skapa en positiv bild, ungefär som reklam eller marknadföring. Skillnaden är att det innehåller något vilseledande. Ett exempel är när en främmande makt försöker få sig själv att framstå som bättre än vad den egentligen är, genom att bara visa utvalda fakta eller vinkla informationen på ett sätt som gynnar dem.

Nedbrytande narrativ: Det här är lögn!

Det nedbrytande narrativet handlar om att förhindra uppkomsten av sammanhängande narrativ, eller att trycka undan andra narrativ. Ryssland försöker till exempel visa att västvärlden och Sverige är samhällen i förfall och att ingenting fungerar här. De använder sig av riktiga händelser men sätter ihop dem i en kontext som blir missvisande.

Undvikande narrativ: Titta här borta!

Det undvikande narrativet syftar till att avleda uppmärksamhet från en viss fråga genom att distrahera. För att uppnå detta använder man ofta humor, memes eller konspirationsteorier.

Ett exempel är från den tyska valrörelsen 2021 där man i efterhand har kunnat visa att statskontrollerade eller statsnära ryska medier satte narrativet. Partiet De gröna i Tyskland förde en politik som kritiserade Tysklands beroende av rysk gas. Positionen var inte uppskattad från rysk sida och man förde därför fram ett narrativ om att de gröna ville förbjuda husdjur i Tyskland för att minska klimatpåverkan. Man försökte också smutskasta partiledaren Anna-Lena Baerbock genom att släppa en massa förfalskade pornografiska bilder av henne. Resultatet blev att De gröna tvingades debattera husdjur och pornografi istället för ett ryskt gasberoende och utrikespolitiska frågor.

Ett sätt att förstå hur informationspåverkan fungerar är att analysera vilka berättelser som sprids och varför. Men, det är minst lika viktigt är att undersöka vem de riktar sig till. Riktas narrativen mot hela befolkningen eller mer specifikt mot enskilda grupper eller individer?

Storskalig dataanalys kan användas för att skapa riktade insatser. Det betyder att någon kan samla in information från sociala medier, enkäter eller andra källor för att identifiera personer med liknande personlighetsdrag och åsikter. Informationen kan sedan användas för att anpassa budskap så att de blir mer effektiva. Om analysen visar att en viss grupp är orolig för ekonomi kan budskap utformas för att förstärka den oron eller påverka deras uppfattning i en viss riktning.

Om du vet vem en berättelse riktar sig till blir det lättare att förstå syftet bakom och hur informationspåverkan är tänkt att fungera i det specifika fallet. Här är tre vanliga sätt att rikta budskap.

Samhällsnivå: bred publik

Informationspåverkan inriktas mot breda grupper i samhället eller samhället som helhet genom att nyttja stora, gemensamma narrativ.

Sociodemografisk inriktning: specifika grupper

Specifika målgrupper identifieras baserat på demografiska faktorer som ålder, inkomst, utbildning eller etnicitet. På så sätt kan man skapa budskap anpassade för att tilltala gruppens medlemmar.

Psykografisk inriktning: individer

Data om individer används för att identifiera specifika personlighetsdrag såsom politiska preferenser eller beteendemönster, som kan ligga till grund för individuellt anpassad kommunikation.

Inom informationspåverkan används en rad tekniker för att påverka människors beslut. Teknikerna är under ständig utveckling där vanligt förekommande tekniker kan delas in i sex övergripande grupper.

  • Desinformation: manipulation, satir, parodi
  • Illasinnad retorik: personangrepp, halmgubbar, whataboutism
  • Social och kognitiv hackning: dold annonsering, ekokammare
  • Symbolhandlingar: läckor, hackning, offentliga demonstrationer
  • Teknisk manipulation: botar, sockpuppets, deepfakes
  • Vilseledande identiteter: lockfåglar, förfalskningar, falska medier.

Teknikerna är i de flesta fall neutrala. Alla dessa kan alltså användas som en naturlig del av det demokratiska samtalet (i de fall de tillämpas på ett öppet och accepterat sätt) eller som en teknik inom otillbörlig informationspåverkan (i de fall de används av främmande makt för att vilseleda allmänheten).

För att upptäcka fall av informationspåverkan behöver du väga samman bedömningen av de strategiska narrativ, målgrupper och tekniker som används.I bedömningen bör du tänka på att flera tekniker ofta kombineras för att uppnå en större effekt.

Ett förfalskat dokument kan exempelvis få större spridning med hjälp av botar. Effekten förstärks än mer om insatsen samordnas med att vinklade artiklar sprids på falska nyhetsplattformar som sedan kommenteras av en koordinerad grupp som använder trolltekniker. Fundera därför över om det finns bevis på inte bara enstaka utan även ett flertal, samordnade aktiviteter som riktas mot din organisation.

Nästa steg

Påverkanskampanjer