uppsats belyser juridiska brister i gråzonen mellan fred och krig
MPF har under 2025 genomfört den andra upplagan av myndighetens uppsatstävling om bästa masteruppsats inom psykologiskt försvar. Årets vinnare blev Caroline Hallén Lindqvist vid Umeå universitet som skrivit om problematiken avseende det rättsliga tomrummet kring gråzonsoperationer innan fullskaligt krig.
Caroline Hallén Lindqvists uppsats är ett elegant och nydanande bidrag rörande folkrättsliga aspekter för såväl cyber- och påverkansoperationer med en introduktion till begreppet fientliga utmattningsoperationer (Hostile Attrionial Operations, HAO) i gränsytan mellan krig och fred. Här analyseras den rättsliga ramen för jus ante bellum, vilket är en unik och välkommen infallsvinkel till det folkrättsliga ramverket.
Uppsatsen är grundlig, initierad, konkret och metodisk, samt välskriven med förståelse för både teorin och de globala imperativen. Sammantaget är uppsatsen synnerligen relevant för det psykologiska försvarets roll i gråzonskonflikter, säger Tor-Björn Åstrand, enhetschef för Forskning och analys vid MPF.
Osynliga angrepp i vardagen
Uppsatsen visar hur gråzonsangrepp kan märkas i vardagen- ibland tydligt, ibland inte alls. Ett stopp i betalningssystem märks direkt, medan algoritmer i sociala medier som påverkar åsikter kan verka mer långsamt.
Caroline Hallén Lindqvist säger själv så här om sin uppsats.
‒ Även om folkrätten ibland beskrivs som en tandlös tiger i ett laglöst internationellt samhälle, finns det mycket som tyder på att folkrätten spelar en viktig roll i hur stater väljer att agera.
I min uppsats har jag dels undersökt problematiken inom det rättsområde som kallas jus ante bellum (det vill säga rätten före krig), dels utformat ett begrepp för att kunna undersöka den problematik jag var intresserad av. Det begrepp jag tog fram var Hostile attritional operations. Det är ett paraplybegrepp för hybridkrigföring bestående av cyberattacker och informationspåverkan som syftar till att på olika sätt ”nöta ner” samhällen för strategiska syften. Gemensamma nämnare är bland annat att det vid första anblick inte utgör regelrätt våldsanvändning och att det tenderar att vara av “nedbrytande” natur, alltså destabilisera de samhällen som den fientliga staten riktar sitt angrepp mot.
En av mina slutsatser är att det finns risker relaterade till att lämna jus ante bellum – det rättsområde som tar sikte på situationer där hybridpåverkan förekommer – oreglerat. En förhoppning är att mitt arbete kan bidra till att belysa vikten av att ta fasta på problematiken relaterat till angrepp som sker under tröskeln för väpnad konflikt och att en tydlig doktrin bidrar till att minska risken för de missförstånd som historiskt har lett till kapprustning och i värsta fall krigsutbrott. En annan förhoppning som jag har är att min forskning kan bidra till att belysa brister i de folkrättsliga regelverken relaterat till hybridproblematik.
Hela rappporten finns att läsa här pdf, 2.6 MB, öppnas i nytt fönster..
Sammanfattning av uppsatsen
Uppsatsen adresserar den aktuella problematiken avseende det rättsliga tomrummet kring gråzonsoperationer innan fullskaligt krig. Författaren introducerar och utvecklar konceptet Hostile Attritional Operations (HAO), vilket omfattar till exempel cyberattacker och informationspåverkan som en kategori av fientliga handlingar under jus ante bellum (tiden före krig).
Metodologiskt används en klassisk juridisk analys där författaren systematiskt går igenom existerande folkrätt (till exempel suveränitetsprincipen, icke-intervention, våldsförbudet, ansvarsprinciper) och hur dessa kan tillämpas eller brister i tillämpning på HAO-scenarier. Analysen är stringent och väl underbyggd med relevanta källor.
Uppsatsen ger ett tillskott genom att skissa på grunderna för hur ett regelverk för hybrida påverkansoperationer i gråzonen skulle kunna se ut, inspirerat av krigets lagar. Hallén Lindqvist framhåller att dagens folkrättsliga ramverk är otillräckligt, det finns en lucka mellan fred och krig som utnyttjas av främmande makt, bland annat på grund av svårigheten att attribuera handlingar till stater och den binära uppdelningen i juridiken.
Givet den ökade förekomsten av hybrida angreppssätt pekar uppsatsen på riskerna med att låta detta område förbli oreglerat. Genom att klarlägga de legala begränsningarna för att bemöta t.ex. påverkansoperationer i gråzonen ger uppsatsen underlag för att stärka samhällets rättsliga försvar. Sammanfattningsvis är detta ett konceptuellt starkt arbete som bryter ny mark på ett viktigt område.
Sidinformation
- Publicerad:
- 27 november 2025