Vinnare i MPF:s uppsatstävling
MPF har under 2024 genomfört den första upplagan av myndighetens uppsatstävling om bästa masteruppsats inom psykologiskt försvar. Det var hård konkurrens då ett flertal bidrag uppvisade både god kvalitet och relevans, stort tack för alla bidrag! Nu är vi glada att få presentera två vinnare i årets uppsatstävling.
1:a plats i uppsatstävlingen
Grattis säger vi till Märta Ansgariusson som vann 1:a pris i uppsatstävlingen och får en prissumma på 15 000 kr.
Uppsats
Lärosäte
Lunds Universitet, Institutionen för strategisk kommunikation
Prissumma
15 000 kr
Sammanfattning av uppsatsen
Uppsatsen undersöker effektiviteten av inokuleringstekniker genom prebunking-metoder för att stärka det psykologiska försvaret mot att tro på syntetiska bilder online. Studien fokuserar på hur nivåer av Bullshit Receptivity (BSR) påverkar behandlingsresultaten. BSR mäter i vilken utsträckning individer tillskriver djup mening till nonsensuttalanden, vilket enligt Dual-process teorin är kopplat till ökat reflexivt tänkande och en högre mottaglighet för desinformation.
Forskningen genomfördes som ett randomiserat kontrollförsök där deltagarna delades in i två grupper: en som fick inokulering och en som inte fick det. Båda grupperna exponerades för en blandning av autentiska och syntetiska (AI-genererade) bilder, och deras BSR-nivåer utvärderades. Studien kombinerade kvantitativa data från försöket med insikter från befintlig forskning om desinformation, artificiell intelligens och digital mediekunskap.
Resultaten visar att inokulering effektivt minskar den upplevda trovärdigheten hos syntetiska bilder och samtidigt ökar trovärdigheten för autentiska bilder. Däremot påverkar den inte i någon betydande grad hur djup eller meningsfull en syntetisk bild uppfattas som. Dessa fynd sätts även i relation till prebunking-tekniker i arbetet mot digital desinformation.
”Märta Ansgariusson har skrivit en uppsats som förenar ett såväl relevant ämne för det psykologiska försvaret som en akademisk topprestation i form av en mycket välskriven masteruppsats. Genom en originell studiedesign bidrar resultaten med nya perspektiv på vår förmåga att skärskåda AI-genererade bilder liksom vilka möjligheter och begränsningar tekniker som exempelvis ’prebunking’ medför,” säger Tor-Björn Åstrand, enhetschef för Forskning och analys vid MPF.
2:a plats i uppsatstävlingen
Grattis säger vi också till Amanda Rönnkvist som vann 2:a pris och får 5 000 kr.
Uppsats
Lärosäte
Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och ledning
Prissumma
5 000 kr
Sammanfattning av uppsatsen
Informations- och kommunikationsteknologins snabba utveckling har resulterat i djupgående förändringar i Rysslands förståelse av krigföring, där informationskrigföring betraktas som en central del i landets säkerhetspolitiska arsenal. Sverige och svenska intressen har regelbundet varit måltavla för illasinnad informationspåverkan som en del av den ryska informationskrigföringen, och de riktade aktiviteterna väntas fortgå även under kommande år.
Syftet med den här studien är att, genom en explorativ ansats med semistrukturerade intervjuer, bidra till fördjupad kunskap om rysk informationskrigföring i den svenska kontexten. Genom att studera organisatorisk resiliens och samverkan i förhållande till illasinnad informationspåverkan har studien sökt svar på vilka utmaningar svenska myndigheter upplever att de ställs för kopplat till rysk informationskrigföring, samt vilka strategier som anses gynnsamma för att motverka utmaningarna.
Tankarna bakom den vinnande uppsatsen
Bakom den vinnande uppsatsen ligger mycket arbete och en vilja att belysa ett aktuellt ämne. Här delar Märta med sig av sina tankar och processen som ledde fram till det prisbelönta resultatet.
Vad inspirerade dig att skriva om just det här ämnet?
Från början så inspirerades jag av deepfakes, bland annat AI-genererat innehåll och Fake News, särskilt i samband med de nyheter om politiker och kändisar som nyligen hade blivit utsatta för sådana manipulationer och de konsekvenser det medförde. Jag började reflektera över hur syntetiskt innehåll, som AI-genererade bilder, kan användas för att sprida desinformation och skapa osäkerhet - exempelvis genom att påverka traditionella nyhetsmedier, skada förtroendet för regeringar eller till och med påverka globala politiska relationer.
Dessa tankar ledde mig vidare till att ställa frågor om hur vi kan skydda oss mot denna typ av vilseledning. Jag funderade också på om det finns vissa grupper i samhället som är mer eller mindre sårbara för att påverkas av AI-genererade bilder och hur dessa grupper skulle kunna få bättre stöd för att hantera denna typ av hot. Ju mer jag läste om ämnena och förstod hur det kunde hänga ihop, desto mer intresserad blev jag, vilket resulterade i allt som blev min uppsats till slut.
Hur tror du att din forskning kan bidra till samhället och arbetet mot desinformation?
Jag tror att min forskningsstudie kommer att hjälpa till med att belysa komplexiteten som finns i kampen mot desinformation och AI-genererat innehåll. Jag tror även att den kommer att påvisa vikten av tvärvetenskaplig forskning, där kunskap från olika ämnesområden kombineras för att ge en mer heltäckande förståelse av de faktorer som påverkar och driver detta problem. Resultaten från min studie visar även att det inte räcker att bara fokusera på att hjälpa människor skilja mellan AI-genererat och äkta innehåll. Det är också viktigt att öka medvetenheten om de potentiella konsekvenserna av att dela AI-genererat material, oavsett vad det föreställer. Detta eftersom nästa person som ser innehållet kanske tolkar det som äkta, vilket kan förstärka spridningen av desinformation. Därför tror jag även att min forskning kommer att bidra med att belysa vikten av att adressera hela kedjan av innehållsdelning och mottagande och inte bara den enskilda personens förmåga att kunna särskilja på AI och autentiskt bildinnehåll.
Vad är nästa steg i din forskning och hur ser du på utvecklingen inom området?
Jag tror att forskning kring detta ämne kommer att bli alltmer relevant eftersom generativ AI förbättras i snabb takt och blir bättre på att skapa innehåll som är svårare att skilja från verkligheten. Det kommer även att bli mer viktigt att forska kring hur människans hjärna mottar och tolkar information, och i detta sammanhang då kanske mer visuell information för att kunna förstå vad det är som gör att något uppfattas som autentisk/äkta eller inte.
Jag tror även att det kommer vara av större vikt att undersöka de underliggande motivationerna till varför individer delar viss typ av information på internet. Om jag hade haft möjligheten så skulle jag gärna forskat vidare inom dessa områden men även om hur motivationen skiljer sig mellan individer med hög respektive låg "bullshit receptivity". En sådan studie skulle kunna ge värdefulla insikter i varför någon potentiellt delar information som de vet är AI-genererat och kan vara skadlig. Om man förstår dessa motivationsfaktorer så kan det även hjälpa oss att utveckla bättre strategier för att motverka spridningen av skadligt innehåll online.
Det hade även varit spännande att undersöka vidare om man hade kunnat utveckla en form av inokulering för att kunna minska att människor tillförskriver meningsfullhet till nonsens bilder och meningar och på så sätt kunna se om man hade kunnat minska spridningen av desinformation på nätet.
Sidinformation
- Publicerad:
- 20 november 2024