MPF:s årssammanfattning 2025

Sverige utsätts kontinuerligt för otillbörlig informationspåverkan utifrån – men under 2025 var omfattningen lägre än de närmast föregående åren. I den här artikeln publicerar Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) för första gången en öppen årssammanfattning av otillbörlig informationspåverkan mot Sverige och svenska intressen.

Otillbörlig informationspåverkan är en nyckelterm för att förstå MPF:s uppdrag och roll. Med det avses informationsaktiviteter som utländska aktörer riktar mot Sverige och svenska intressen med avsikt att skada vårt samhälle och påverka våra uppfattningar, beslut eller beteenden.

MPF ska identifiera och analysera otillbörlig informationspåverkan från främmande makt, och kunna lämna stöd i bemötandet av den. Myndigheten rapporterar löpande till regeringen och Regeringskansliet om vad som sker i den utländska informationsmiljön.

Delar av rapporteringen återges i den här artikeln, vilket innebär att MPF för första gången sedan myndigheten bildades 2022 publicerar den typen av uppgifter offentligt.

– Att löpande identifiera och analysera otillbörlig informationspåverkan som riktas mot Sverige och svenska intressen är en viktig del av vårt kärnuppdrag, och vi rapporterar kontinuerligt lägesbild till regeringen och till myndigheter inom totalförsvaret. Vi ser dock att vi kan bidra till ökad kunskap även hos andra aktörer och befolkningen genom att göra vår sammanfattning av det gångna året tillgänglig för fler, säger Magnus Hjort, generaldirektör på Myndigheten för psykologiskt försvar.

Färre utlösande faktorer

Otillbörlig informationspåverkan bedrivs kontinuerligt mot Sverige av både statliga och icke-statliga hotaktörer. Men under 2025 var omfattningen lägre än de närmast föregående åren. Det beror sannolikt på frånvaron av händelser som koranbränningar och Nato-processen, som tidigare varit utlösande faktorer.

– Men under 2025 blev det vid flera tillfällen tydligt hur geo- och säkerhetspolitiska konflikter och skeenden får konsekvenser på informationsarenan i flera led, och hur informationspåverkan är en integrerad del i en större hybrid verktygslåda, säger Magnus Hjort.

Syftet med informationspåverkan är ofta att splittra, skapa konflikt och spä på motsättningar. Ambitionen att splittra blir ibland väldigt konkret, till exempel genom att ett och samma botnätverk sänder motstridiga budskap för att polarisera. En del av nätverket uttrycker stöd för en fråga medan andra konton i samma nätverk är kritiska och ifrågasättande.

Flera olika aktörer

Både statliga och icke-statliga hotaktörer följer den svenska inhemska debatten. Det är inte ovanligt att händelser som allvarliga våldsbrott utnyttjas för att förstärka hotaktörers intressen och existerande narrativ. Under 2025 skedde detta till exempel i samband med masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro.

– Masskjutningen resulterade snabbt i en mycket hög aktivitet i de informationsmiljöer som vi följer. Flera aktörer paketerade händelsen utifrån egna intressen. Spekulationer och vilseledande information om gärningsmannen och motivet präglade narrativen. Men aktiviteten i informationsmiljön visade inte tecken på koordinerad aktivet utan följde snarare vanlig medielogik, säger Karin Lönnheden, operativ chef på MPF.

Myndigheten för psykologiskt försvar följer i första hand Ryssland, Kina och Iran samt icke-statliga aktörer som riktar informationspåverkan mot Sverige. MPF kan även följa andra aktörer och analysera pågående händelser när behov uppstår.

Nedan följer en genomgång av utvalda aktörer, ämnen och fenomen som MPF följde och rapporterade om under 2025:

• Ryssland

Ryssland var under 2025 den primära hotaktören mot Sverige genom en lågintensiv men systematisk informationspåverkan. Fokus låg på att försvaga Sveriges politiska, ekonomiska och militära stöd till Ukraina samt på att påverka svenskt beslutsfattande gällande exempelvis frågor om Nato och EU.

Året präglades av återkommande nyhetsrapportering om sabotage, drönarincidenter och kränkningar av luftrum i väst. I vilken utsträckning Ryssland faktiskt låg bakom incidenterna har många gånger varit tveksamt eller svårbevisat.

– Här är det viktigt att komma ihåg att om vi som samhälle är för snabba med att beteckna incidenter och händelser som hybridattacker så riskerar vi att överdriva eller blåsa upp en hotbild på ett sätt som kan gynna främmande makt, säger Karin Lönnheden.

I ett större europeiskt perspektiv försökte den ryska påverkansapparaten splittra samarbetet inom EU för att påverka stödet till Ukraina och sanktionspakten mot Ryssland. Ryssland försökte kontinuerligt ställa EU-medlemsstater mot varandra, bland annat genom att utnyttja uttalanden av ministrar för att insinuera eller förstora spänningar gällande Ukrainastödet och upprustningsfrågor.

Flera länder i Europa utsattes för omfattande rysk valpåverkan. I länder som varit särskilt utsatta, som Moldavien och Rumänien, kombinerades otillbörlig informationspåverkan med hybridaktiviteter som cyberangrepp och sabotage.

Ryssland rekryterade eller använde i större utsträckning än tidigare inhemska profiler eller influerare i andra länder för att informationstvätta sina narrativ eller nå in med sin påverkan. I Moldavien utnyttjades till exempel ortodoxa präster för att sprida ryska narrativ i samband med valet. Därtill lyckades ryska aktörer rekrytera individer, som fick betalt för att göra inlägg och kommentarer med tilldelade politiska budskap som anpassades för att obemärkt kunna passera sociala medie-plattformars säkerhetsalgoritmer.

Det finns flera etablerade ryska påverkansnätverk och resurser som bland annat skapar falska spegelsidor av legitima nyhetssidor och publicerar kommentarer i sociala medier i syfte att polarisera och underminera politiker, beslut och demokratiska institutioner. Under 2025 utvecklade dessa sin algoritmmanipulering, målgruppsanpassning och AI-användning för påverkan. Ryssland fortsatte också försöka mata stora språkmodeller med sina budskap.

• Kina

Informationspåverkan mot Sverige från andra statliga aktörer som Kina var under året låg. Kina bedöms generellt prioritera långsiktig informationspåverkan i syfte att motverka vad de ser som anti-kinesiskt politiskt beslutsfattande och säkerställa inflytande över den kinesiska diasporan. Kina fortsatte också att understödja Rysslands krig i Ukraina med otillbörlig informationspåverkan.

– Den kinesiska påverkansapparaten riktade olika budskap till olika målgrupper. Beroende på sammanhang försågs vissa målgrupper med negativa budskap om Sverige medan andra handlade om ett gott samarbete mellan Kina och Sverige, säger Karin Lönnheden.

Under året kritiserade Kina vid flera tillfällen svensk press- och yttrandefrihet. Det rörde till exempel akademiska rapporter eller uttalanden från svenska politiker som rörde kinesiska kärnintressen. Sverige anklagades för att hitta på lögner om Kinas agerande i Tibet, och Kina fördömde även uttalanden från svenska politiker och akademiker som uttalade stöd för Taiwan.

Kina porträtterades som en annan typ av demokrati för att på så vis urholka och förvrida demokratibegreppet, men även för att förmedla Kinas historierevisionism gällande andra världskriget.

• Iran

Till skillnad från de senast föregående åren var iransk otillbörlig informationspåverkan mot Sverige låg under 2025. Men i de fall svenska företrädare kritiserade Iran offentligt svarade påverkansapparaten ofta med att anklaga Sverige för iranofobi eller hyckleri.

• Utländska islamistiska aktörer

Icke-statliga aktörer agerar ofta opportunistiskt och försöker utnyttja händelser eller nyheter från Sverige för att underbygga den egna positionen. Det är inte ovanligt att olika icke-statliga aktörer försöker utnyttja samma händelser och paketera dem till egen fördel, även om aktörerna är ideologiska motståndare. Detta är särskilt tydligt för ämnen eller större händelser som upprörde eller hade potential för stor spridning.

Otillbörlig informationspåverkan från islamistiska aktörer mot Sverige var låg under 2025, men aktörerna präglades av opportunism och ett behov att underbygga egna argument och positioner, gärna med faktiska exempel.

LVU-frågan var inte längre i centrum för informationspåverkan mot Sverige men lever kvar i form av lågintensiv ryktesspridning på sociala medier. De LVU-fall som uppmärksammades under 2025 bedöms inte ha varit del av en koordinerad kampanj utan föll snarare inom ramen för ryktesspridning i sociala medier som då och då blossar upp, inte minst i den utländska arabiskspråkiga informationsmiljön. I den mån frågan aktualiserades handlade det om enskilda fall eller att personliga vittnesmål uppmärksammas av ”influerare” eller etablerade nyhetsmedier.

– Under året såg vi vid olika tillfällen att narrativ kopplat till LVU tillfälligt blossade upp, till exempel kopplat till enskilda fall som fick mycket uppmärksamhet. Men generellt var nivåerna väsentligt lägre än under påverkanskampanjen 2021 och 2022, säger Karin Lönnheden.

Narrativ från såväl LVU-kampanjen och den betydligt större efterföljande kampanjen gällande koranbränningarna användes fortsatt som exempel för att illustrera påstådda systematiska övergrepp av svenska myndigheter. Under året förekom också bredare narrativ med påståenden om att det svenska systemet är rasistiskt eller fientligt inställt mot vissa grupper i samhället.

• AI-utvecklingen

Under 2025 utvecklades generativ AI ytterligare och kunde på ett mer sofistikerat sätt skapa text, bilder och video som var betydligt svårare att skilja från verkligt material. Generativ AI användes också för att plagiera verkliga nyhetskällor, skapa partiskt politiskt innehåll och publicera det på icke-autentiska webbplatser. Kvaliteten på AI-genererade bilder förbättrades när flera större företag uppdaterade sina bildmodeller och användandet av AI-bilder, inte minst från Ryssland, ökade avsevärt.

Även så kallade deepfake-videor förbättrades. Det blev till exempel tydligt i det irländska presidentvalet när en deepfake-video om att en av kandidaterna hoppat av cirkulerades och fick stor spridning.

Vissa hotaktörer använde AI både direkt för att skapa och sprida desinformation och indirekt för att försöka manipulera informationsmiljön som AI-system tränas på. Genom manipulation av AI-system försökte exempelvis Ryssland översvämma informationsmiljön med ryska budskap för att i förlängningen få olika AI-verktyg att börja återge ryska narrativ som fakta. Det finns dock inga belägg för att Ryssland faktiskt lyckats förändra, förgifta eller grooma någon språkmodell.

Ryssland spred AI-genererade videor och ljudklipp för att felaktigt tillskriva offentliga personer handlingar eller uttalanden de inte gjort i syfte att misskreditera politiska ledare eller manipulera opinionen i målgrupper exempelvis inför val.

AI-modeller kultiverades i högre grad med agentliknande beteenden, det vill säga system som självständigt kan utföra sekvenser av uppgifter snarare än bara svara på enstaka kommandon.

Under tolvdagarskriget mellan Iran och Israel noterades en våg av AI-genererat material på sociala medier. Falska filmklipp, deepfakes och spelfilmer presenterades som verkliga strider och spreds i stor skala på X, TikTok och Metas plattformar. Trafiken till AI-chatbotar ökade när användare efterfrågade analyser och bedömningar av utvecklingen. Vissa modeller, som har svårt för att verifiera redan verifierade fakta och analysera falska bilder, bekräftade då även falskt material som äkta. Under året kritiserades också AI-företag för att skapa deepfake-bilder där kvinnor och barn sexualiserats.