När våra tankar leder oss vilse
Våra hjärnor är fantastiska, men inte felfria. Ibland tar vi genvägar i tänkandet som kan leda till misstag – dessa kallas kognitiva bias. Främmande makt utnyttjar dessa svagheter som kan göra oss mottagliga för otillbörlig informationspåverkan.
Det är inte bara samhällets sårbarheter i form av system och strukturer som kan påverkas av otillbörlig informationspåverkan. Vi människor är också sårbara på individnivå, eftersom våra hjärnor har kognitiva begränsningar som gör oss mottagliga för desinformation.
Ibland tar vi genvägar i tänkandet som kan leda till misstag – dessa kallas kognitiva bias som påverkar hur vi tolkar information, fattar beslut och ser på världen omkring oss. En kognitiv bias är en systematisk tankefälla som gör att vi omedvetet snedvrider verkligheten. Vår hjärna är programmerad att ta genvägar för att snabbt kunna bearbeta information, vilket ofta leder till att vi gör bedömningar som är praktiska, men inte alltid korrekta.
Vanliga tankefällor
Genom att förstå hur vi fungerar kan vi bli bättre på att genomskåda desinformation, vilseledning och propaganda. Att känna till våra tankefällor är första steget till att undvika dem. Hur många av dessa har du själv märkt av?
Bekräftelsebias
En vanlig kognitiv sårbarhet är bekräftelsebias – tendensen att söka information som stödjer våra redan existerande uppfattningar och ignorera eller förkasta information som går emot dem. När vi utsätts för desinformation som bekräftar våra egna åsikter, är vi mer benägna att acceptera den utan tvekan. Till exempel, om vi redan har negativa åsikter om ett visst ämne eller en viss grupp, kan vi lätt falla för desinformation som styrker dessa åsikter, även om den inte är korrekt.
Tillgänglighetsbias
Tillgänglighetsbias är vår tendens att överskatta sannolikheten eller betydelsen av information som finns lättillgänglig i minnet. Hör vi ofta om en viss händelse eller ett fenomen i media är vi mer benägna att tro att det är mer vanligt eller relevant än det egentligen är. Denna fälla gör oss också mottagliga för desinformation som förstärker dessa exempel, vilket gör att vi tror på felaktiga eller överdrivna påståenden.
Falsk koncensus
Vi överskattar hur många som delar våra åsikter, värderingar eller beteenden. Vi tror att våra egna åsikter och vanor är mer utbredda i samhället än vad de faktiskt är.
Blinda fläcken
Vi har lättare att upptäcka andra människors brister och fördomar, men har svårt att upptäcka våra egna. Vi tror ofta att vi är mer objektiva än andra, vilket kan göra det svårt att förändra vårt sätt att tänka eller agera.
Group think
Människor är sociala varelser och vi vill gärna följa gruppen. Om vi ser att många tror på eller sprider en viss berättelse, även om den är falsk, ökar sannolikheten att vi själva accepterar den som sann. Sociala medier förstärker denna effekt genom att göra falska påståenden mer synliga och populära än de egentligen är.
Halo-effekten
"Hen är ju bra på kemi, så då måste hen vara bra på matte också". Vi tillskriver en person egenskaper om vi vet att hen är duktig på något annat.
Bandwagoneffekten
Personer som upplever sig vara en del av en majoritet är mer villiga att dela med sig av sin åsikt. Man hakar helt enkelt på för att det känns tryggare att höra till en majoritet.
Skydda målgrupper mot tankefällor
Här får du tips på hur du kan minska effekterna av tankefällor.
Kritiskt tänkande
Försök att alltid tänka kritiskt och objektivt när du tar del av ny information. Ställ frågor som: vad är källan? Finns det någon som motsäger detta? Vad säger experter inom området?
Uppmärksamhet på kognitiva snedvridningar
Lär dig att känna igen dina egna tankefällor, som bekräftelsebias eller tillgänglighetsbias, och gör ett medvetet val att motverka dem när du gör bedömningar eller tar beslut.
Öppenhet för att ändra åsikter
Var öppen för att ändra dina åsikter när du tar del av ny och tillförlitlig information. Att kunna förändra sina uppfattningar i ljuset av nya bevis är en viktig del av att vara en kritisk tänkare.
Kolla informationen
Kontrollera alltid information innan du delar den vidare, särskilt om den kommer från tveksamma källor. Använd faktagranskningssajter och lita på pålitliga, objektiva källor för att verifiera uppgifter.
Mediekompetens
Utbilda dig själv i hur medier fungerar och hur desinformation sprids. Ju mer du förstår om medielandskapet, desto bättre rustad är du att känna igen manipulation och propaganda.
Nästa steg
Gemensamma grunder
