Informationspåverkan i det amerikanska valet 2024

Myndigheten har sedan flera år tillbaka bevakat amerikanska val. Vi tittar på vad som händer innan och efter, sedan gör vi våra egna analyser och bedömningar. Det är viktigt att vi lär oss av andra länder så att vi kan utveckla och stärka Sveriges motståndskraft.

Informationspåverkan ökar i samband med val

Informationspåverkan sker inte bara precis innan ett val, utan det är en långsiktig process som kan pågå under en längre tid innan själva valet. Ett exempel är Ryssland, som använder en teknik där de bygger upp en infrastruktur för påverkan långt i förväg, och i denna fas skapas till exempel falska konton och sajter som sedan ligger redo att användas. Inför ett val aktiveras denna infrastruktur och parallellt med detta kan andra påverkanstekniker genomföras, såsom exempelvis cyberattacker och smutskastningskampanjer.

Genom att försöka påverka ett samhälle under en längre tid förstärker man oron hos befolkningen att något är fel i samhället. Målet är inte bara att påverka resultatet av valet utan även att skapa misstro och undergräva förtroendet för den demokratiska processen och våra institutioner.

Det kan vara svårt att säga hur mycket påverkan som sker inför ett val, men man kan se att desinformation och ryktesspridning ökar i samband med val och det gäller även för det amerikanska valet.

Nya tekniker av informationspåverkan

I det amerikanska valet 2024 såg man att tidigare kända påverkanstekniker användes, men även nya tekniker utvecklades.

En ny trend som man såg i valet var att aktörer använder sig av sociala medier för att sprida och förstärka information genom botnätverk, alltså falska konton. Man skapar då webbsidor som liknar andra legitima nyhetssajter, som till exempel Washington Post. Sen använder man sig av AI-teknik för att generera videoklipp, ljudfiler och bilder, men också texter som implementeras i artiklar och när användaren sedan hamnar på den här sajten så tror man att man läser artiklar som Washington Post har producerat, men så är det alltså inte. Texter produceras även för kommentarer och inlägg i sociala medier som med hjälp av automatiserade konton får stor spridning i kanalerna.

Artiklarna använder sig av olika typer av berättelser för det som aktören vill påverka, till exempel att minska stödet till Ukraina eller minska stödet till Nato. Man försöker också minska legitimiteten för valprocessen, samt skapa polarisering bland befolkningen i USA, till exempel använder man sig av orosfrågor som migration.

En annan påverkansteknik som man använde sig av är så kallade proxyies eller ombud för att försöka påverka en målgrupp. Att använda sig av ombud är ingenting nytt. Det möjliggör för främmande makt eller andra aktörer att dölja att de ligger bakom en kampanj och får allmänheten att tro att det handlar om legitim intern opinionsbildning. Metoden med att använda ombud har exponerats under det pågående amerikanska presidentvalet.

I dessa kampanjer så hackar sig aktörer till exempel in i någons e-post och läcker sedan information eller dokument som man hittar i e-posten. Det kan även handla om att man hackar någons e-post och läcker manipulerad eller falska uppgifter tillsammans med de riktiga mejlen. Den här tekniken kan användas för skada förtroende för en valkandidat eller för valprocessen.

Försöker öka medvetenheten om vilseledande information

Vi har tidigare sett att det största hotet mot Europa och Sverige är Ryssland, och samma konstaterande har också gjorts av amerikanska myndigheter. Under det amerikanska valet försökte Ryssland aktivt påverka valprocessen och visade också vara det största hotet.

Amerikanska myndigheter hade inför valet arbetat för att stärka motståndskraften hos bfolkningen. Genom extern kommunikation informerade man till exempel om hotet från Ryssland och specifika ryska aktörer som låg bakom påverkansförsöken. En belöning på upp till 10 miljoner dollar utlystes för information om utländska påverkansaktörer, och falska sajter stängdes ned som en del av arbetet. Dessa åtgärder bidrog till att öka medvetenheten om informationspåverkan.

Du kanske också är intresserad av det här?