Under krisen - kommunicera snabbt

När krisen är ett faktum är det avgörande att agera snabbt och kommunicera öppet och korrekt. Här får du råd och tips om kriskommunikation, både generellt men också specifikt kopplat till otillbörlig informationspåverkan.

I samband med kriser sprids ofta rykten och vilseledande information. Allmänheten och media söker information, och om organisationen inte tar ledningen i kommunikationen finns risken att andra aktörer fyller informationsluckan – ibland med felaktiga eller vilseledande uppgifter.

Krisinformation.se har tagit fram tips och råd om vad man som ansvarig myndighet kan tänka på, när man vid samhällsstörningar och kriser kommunicerar med allmänheten via webb och sociala medier.

En värdegrund är de gemensamma värderingar och principer som styr hur en organisation arbetar och fattar beslut. För offentliga aktörer är den särskilt viktig eftersom den bygger på demokratiska principer som öppenhet, integritet och ansvarstagande. I kris kan värdegrunden bli en måltavla för främmande makt som vill destabilisera samhället genom desinformation, vilseledning och propaganda.

Skydda värdegrunden med kriskommunikation

Syftet med otillbörlig informationspåverkan kan vara att försöka underminera organisationens värderingar. Ett starkt försvar mot detta kan vara att tydligt visa vilka man är och vad man står för som offentlig aktör. Bygger verksamheten sin kriskommunikation utifrån sina kärnvärden blir budskapet inte bara trovärdigare, utan också mer motståndskraftigt.

  • Lev värdegrunden – Se till att den genomsyrar organisationens arbete innan krisen är ett faktum.
  • Kommunicera öppet och tydligt – Minskad osäkerhet ger mindre utrymme för påverkan att få fäste.
  • Äg er berättelse – Genom att aktivt förmedla organisationens syfte och värderingar kan ni minska risken att någon annan definierar er.

I kriser söker vi förståelse. Vi vill veta vad som har hänt, varför det har hänt och vad det innebär för oss. Samtidigt arbetar myndigheter och andra offentliga aktörer för fullt med att utreda händelsen och ta fram korrekt information. Detta tidsfönster kan skapa ett informationsvakuum i sociala medier, där rykten, konspirationsteorier och felaktig information snabbt kan ta plats. Vid en eskalerande händelse är det bra att så tidigt som möjligt signalera att ni arbetar med händelsen, för att minska antalet frågor. Uppdatera regelbundet, även om det inte finns någon ny information.

När känslor styr vad vi delar

Forskning visar att det som sprids mest online är innehåll som väcker starka känslor, särskilt ilska och oro. Det triggar engagemang och delningar, ofta utan att faktagranskning eller källkritik prioriteras. I känsloladdade situationer delas information inte alltid för att den är sann, utan för att den bekräftar våra känslor, värderingar eller grupptillhörighet. Detta beteende förstärks av sociala mediers algoritmer, som lyfter innehåll som genererar reaktioner. Ju mer polariserande eller upprörande en nyhet är, desto större är sannolikheten att den får spridning – oavsett om den är sann eller inte.

Om sociala medier i kriser - Krisinformation.seLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.

Kriser - en möjlighet för främmande makt

Främmande makt använder detta mönster för att påverka opinionen i Sverige. Genom desinformation, vilseledning och propaganda försöker de:

  • Förstärka polarisering och splittring i samhället.
  • Styra reaktioner genom att spela på starka känslor.
  • Påverka människors uppfattningar, beslut och beteenden.

I kris kan du använda enkla och korta budskap för att dina målgrupper inte ska bli en del av avsiktlig spridning av vilseledande information. MPF har tagit fram material på kampanjsidan bli inte lurad Länk till annan webbplats. som du med fördel kan använda.

Nästa steg

Intern krisledning