Karlstad skapar lokal utbildning

Karlstads kommun har tagit steget att konkretisera Förmågeportalen i en egen utbildningssatsning. Med stöd från kommunledningen och ett tydligt uppdrag inom psykologiskt försvar arbetar kommunen för att göra Förmågeportalens verktyg användbara i det lokala arbetet. Kommunikationsdirektör Katarina Äleklint berättar om bakgrunden och lärdomarna.

Ni har skapat en egen utbildning utifrån Förmågeportalen. Vad är bakgrunden till det?

Det handlar om den nya tid vi lever i. Samhället har förändrats, och behovet av att bygga upp det civila försvaret har hamnat högt upp på agendan i kommunerna. För oss blev det naturligt att skapa en utbildning på det här temat, kopplad till de nya förutsättningarna. Vi har tidigare jobbat mycket med interna utbildningar i Karlstad och har utbildat både tjänstepersoner och förtroendevalda i frågor som rör demokrati, kommunikation och påverkan.

Karlstads kommun har länge arbetat med frågor som rör tillit och demokrati. Kan du berätta mer om det arbetet?

Vi har i flera år arbetat mycket med att öka tilliten och att stärka demokratin. Ett tydligt exempel är från 2015, när Sverige tog emot ett stort antal människor på flykt. Redan innan begrepp som otillåten informationspåverkan började användas brett, tog vi i Karlstad initiativ till kampanjen ”Öppenhet – ja tack”.

Kampanjen handlade om att hälsa de nyanlända varmt välkomna. Vi skickade ut budskapet till alla hushåll, med en uppmaning att välkomna de nyanlända. Vi skapade också ett system där invånare via webben kunde anmäla sig som kontaktpersoner.

I samband med detta blev vi utsatta för en omfattande och samordnad påverkanskampanj. Det var första gången vi insåg hur informationspåverkan kan drabba en kommun och hur maktlös man kan stå inför det. Samtal strömmade in från hela Sverige och Norden, ofta med exakt samma formuleringar fyllda av hat och hot. Vi förstod att det var ett organiserat narrativ som hade övats in.

Hur har det påverkat ert sätt att arbeta idag?

I dag har vi bättre redskap. Men en viktig lärdom som vuxit fram över tid - särskilt i takt med sociala mediers påverkan, ökad polarisering och ett hårdare samtalsklimat - är att vi som kommun behöver tänka annorlunda kring hur vi kommunicerar. Vi kan inte uppfattas som propagandistiska. Särskilt i frågor som kan påverka polariseringen, där behöver vi tänka efter och ta ansvar för hur vi för fram budskapen.

Informationspåverkan behöver inte alltid komma från främmande makt. Den kan lika gärna komma från organiserad brottslighet, personer med rättshaveristiskt beteende eller starka opinionsbildare med hård samtalston. Sådana påverkansförsök kan skapa rädsla i organisationen, vilket i sin tur kan leda till att beslut skjuts upp eller uteblir helt – något som i förlängningen riskerar att hämma både tjänsteutövning och hela den demokratiska processen.

Hur har ni försökt hantera det?

Vi har som sagt tidigare arbetat mycket med interna utbildningar. Till exempel har vi en utbildning som heter ”Hantera ett hårt samtalsklimat och otillåten påverkan”. Den riktar sig till både tjänstepersoner och förtroendevalda i kommunen och det är nu över 3 500 personer som har gått den.

Vi har också tagit fram ”Det demokratiska samtalet”, en utbildning som riktar sig till Karlstadsborna. Utbildningen innehåller olika moment som handlar om bland annat källkritik, kritiskt tänkande och hur vi tillsammans kan värna demokratin genom att bidra till ett öppet och respektfullt samtalsklimat.

Hur har ni använt Förmågeportalen i ert arbete?

Det finns väldigt mycket bra i Förmågeportalen, och det är ett jättebra arbete som MPF har gjort med den, men kommunerna behöver förenkla materialet och anpassa informationen till en lokal kontext. Att kunna tala med invånare och medarbetare på ett sätt som passar dem mer, så att innehållet blir mer tillgängligt för konkret nytta här och nu. Alla behöver inte all den kunskap som Förmågeportalen innehåller. Man kan säga att vi har översatt Förmågeportalen till Karlstads kontext – så att innehållet fungerar i vår organisation och för våra målgrupper.

Utbildningen blev klar i maj och har redan testats internt. I höst rullar vi ut utbildningen till de olika förvaltningarna och vi börjar med kommunledningen, förvaltningsdirektörer, vd:ar i de kommunala bolagen och sedan ledningsgrupper i förvaltningar och bolag. Även medarbetare som ska arbeta med valet nästa år ska utbildas. Vi kommer också ha ett särskilt fokus på kommunikatörerna, som ofta är de första att upptäcka vad som skrivs på sociala medier.

Hur är arbetet med psykologiskt försvar förankrat i kommunen?

Vi har förankring både politiskt och organisatoriskt. Kommunfullmäktige har satt upp mål om att stärka demokratin och öka tilliten i samhället, och det är något hela kommunkoncernen har i uppdrag att arbeta med. Utöver det har vi ett specifikt uppdrag från kommunstyrelsen att bidra till uppbyggnaden av det civila försvaret, kopplat till det som sker på nationell nivå just nu.

Vi har också organiserat oss utifrån hur de sektorsansvariga myndigheterna är strukturerade, och översatt det lokalt till vår organisation. I kommunen har vi också utsett ansvariga personer för respektive område.

Kommunikationsfunktionen har fått ansvaret att samordna och utveckla kommunens arbete med psykologiskt försvar. Det omfattar omvärldsbevakning, men också att utveckla arbetet i kommunen som handlar om otillåten informationspåverkan och desinformation, samt att stärka egenberedskapen och försvarsviljan – både hos medarbetare och kommuninvånare. En viktig del i vårt område är också att utveckla hur vi arbetar med strategisk kommunikation inom det här området.

Utsattes ni för påverkanskampanjen mot socialtjänsten 2022?

Vi var nog ganska förskonade jämfört med andra kommuner, men vi bevakar fortfarande frågan. Rädsla och misstro mot kommunen som myndighet finns även hos oss i Karlstad, även om det inte är i samma utsträckning. För att skapa bra relationer med invånarna har socialtjänsten ett bra samarbete med bland annat polisen och skolan.

Jag tror att vi har mycket att lära av påverkanskampanjen mot socialtjänsten 2022 – särskilt när det gäller hur vi hanterar och förmedlar information. Det finns en fördröjning i beredskapssystemet, där information från de sektorsansvariga myndigheterna först ska gå via länsstyrelserna innan den når kommunerna. Vår upplevelse är att informationen ofta kommer för sent – till exempel en budskapsplattform eller annat kommunikationsstöd från MPF eller MSB, som länsstyrelsen skickar ut först när behovet redan är akut.

Har du något avslutande medskick till andra kommuner som går i liknande tankar med Förmågeportalen?

Våga göra ert eget av Förmågeportalen! Det är ett jättebra material, men för att det verkligen ska fungera i vardagen behöver det anpassas till den lokala kontexten. Fundera på hur ni kan göra det relevant, konkret och tillgängligt – så att det väcker engagemang och leder till faktisk förändring.