In English

Risk- och sårbarhetsanalys

Informationspåverkan kan hota en organisations trovärdighet och beslutsförmåga. För att effektivt hantera dessa risker är det viktigt att förstå var sårbarheterna finns och hur de kan åtgärdas. Genom att inkludera informationspåverkan i er risk- och sårbarhetsanalys (RSA) kan ni identifiera hot, analysera svagheter och vidta åtgärder för att minska risken att påverkas.

För att förebygga och hantera informationspåverkan behöver ni regelbundet genomföra riskanalyser för att upptäcka eventuella svagheter. Det kan handla om bristande kommunikationskanaler, låg medvetenhet om hoten eller avsaknad av strategier för att hantera vilseledande information. Genom att identifiera och åtgärda de mest sårbara områdena skapar ni en mer motståndskraftig organisation.

Att arbeta proaktivt genom RSA ger en tydligare bild av vilka hot ni kan utsättas för och hur ni bäst kan förbereda er. En genomtänkt analys stärker organisationens förmåga att stå emot desinformation och andra typer av påverkan som kan skada verksamheten. Genom att göra informationspåverkan till en del av er RSA får ni ett systematiskt sätt att identifiera, hantera och motverka risker innan de orsakar skada.

Informationspåverkan kan skada organisationens verksamhet genom att sprida falsk information, undergräva förtroendet för organisationen eller påverka interna beslut. Genom att identifiera dessa risker i ett tidigt skede och koppla dem till era sårbarheter kan ni skapa en tydligare bild av var ni är som mest utsatta och hur ni kan stärka ert skydd.

En genomtänkt RSA är en viktig del av organisationens beredskap och bidrar till att skapa en mer motståndskraftig verksamhet. RSA hjälper till att förutse och hantera hot, vilket stärker organisationens förmåga att agera vid en kris eller informationspåverkan.

För att minska effekten av informationspåverkan behöver ni först kartlägga vilka risker organisationen står inför.

  • Vilka typer av informationspåverkan kan drabba organisationen?
  • Finns det externa aktörer som kan ha intresse av att sprida falsk information om er?
  • Vilka kanaler och plattformar är mest sårbara för manipulation?

När ni identifierat hoten behöver ni förstå var organisationen är som mest sårbar.

  • Finns det brister i intern kunskap och rutiner kring hantering av informationspåverkan?
  • Är organisationens digitala kommunikation säker mot manipulation eller intrång?
  • Finns det tydliga riktlinjer för hur desinformation ska bemötas?

När riskerna och sårbarheterna är kartlagda är nästa steg att genomföra åtgärder för att minska risken att informationspåverkan påverkar organisationen.

  • Utbildning och medvetenhet: Säkerställ att medarbetare och ledning har kunskap om informationspåverkan och dess konsekvenser.
  • Kommunikationsrutiner: Skapa riktlinjer för hur organisationen ska agera vid misstänkt informationspåverkan.
  • Digital säkerhet: Se till att organisationens digitala plattformar är skyddade mot manipulation och obehörig åtkomst.

För att säkerställa att åtgärderna ger effekt bör informationspåverkan vara en del av den löpande RSA-uppföljningen.

  • Testa och simulera scenarier där organisationen utsätts för informationspåverkan för att bedöma hur väl rutiner och åtgärder fungerar.
  • Utvärdera regelbundet vilka hot och sårbarheter som förändras över tid och anpassa RSA därefter.

På MSB:s webbplats finns vägledning och resurser för att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. Här kan ni också läsa mer om hur RSA bidrar till att stärka både samhällets krisberedskap och det civila försvaret.

Genom att integrera informationspåverkan i er RSA får ni en tydligare bild av vilka risker ni står inför och hur ni kan arbeta proaktivt för att skydda organisationens trovärdighet och beslutsförmåga.

Nästa steg

Riskkommunikation