Tekniker som används inom informationspåverkan

Desinformation är felaktig eller manipulerad information som sprids med flit för att skada eller störa en person, organisation eller ett land. Den kan påverka hur människor tänker, känner eller agerar.

Fabrikation

Fabrikation handlar om att hitta på felaktig information på ett sätt som får mottagaren att tro att den är sann. För att informationen ska verka trovärdig används befintliga berättelser, kanaler och plattformar som är eller ger publiken intrycket av att det är sant.

Manipulation

Manipulation handlar om att manipulera äkta information för att stärka ett vilseledande och felaktigt budskap. Det kan till exempel göras genom att lägga till, ta bort, eller ändra i text, bild, video- eller ljudklipp.

Falskt eller felaktigt sammanhang

Korrekt fakta sätts i ett annat sammanhang för att få en fråga, händelse eller person att framställas på ett vilseledande sätt. Till exempel kan bilder, citat eller rubriker plockas ur sitt sammanhang och för att stödja ett falskt påstående.

Satir och parodi

Satir och parodi är oftast en ofarlig form av underhållning. Men inom informationspåverkan kan humor användas som ett verktyg för att sprida vilseledande information, olika budskap eller håna personer och åsikter. Humor kan också användas för att göra kontroversiella åsikter mer accepterade.

Retorik handlar om att kommunicera på ett trovärdigt, övertygande och engagerande sätt. Retoriska knep är ett naturligt inslag i ett demokratiskt samhälle där alla har rätt att uttrycka sin åsikt och försöka övertyga andra. Illasinnad retorik drivs i ett annat syfte. Det kan handla om att utnyttja ett offentligt samtal i syfte att vilseleda eller distrahera publiken. Det kan också handla om strategier för att bedra, vilseleda och avskräcka vissa aktörer från att delta.

En aktör som ofta använder sig av illasinnad retorik är nättroll. Troll är användare på sociala medier som avsiktligt provocerar andra genom sina kommentarer och handlingar online. Deras aktivitet bidrar till ökad polarisering, tystar kritiska röster och överröstar den öppna debatten.

Personangrepp

Ett personangrepp handlar om att attackera och förlöjliga personen bakom ett argument istället för att kritisera själva argumentet. Det används ofta för att tysta ner, hindra och avskräcka andra från att delta i diskussionen.

Whataboutism

Att ta fokus från ett argument genom att belysa ett liknande tema som inte fått lika mycket uppmärksamhet, men som inte är riktigt relevant i frågan. På sätt avleder man från argumentationen.

Störtflod av argument (Gish-gallop)

Att översvämma motparten med en flod av argument, fakta och källor, varav många är falska eller inte relaterade till frågan. På så sätt gör man det svårare eller rent av omöjligt för motparten att hinna svara på samtliga.

Halmgubbar (Strawman)

Att hävda att ens meningsmotståndare har argument och ståndpunkter som denne egentligen inte står för, och sedan argumentera mot dessa istället för vad motparten faktiskt tycker eller argumenterar för. På så sätt kan man flytta debattens fokus.

Kapning av argument

Att ta över en debatt och ändra dess riktning. Generellt innebär tekniken att en webbplats, hashtag, meme, händelse eller social rörelse tas över av någon med avsiktligt fientligt syfte. Eftersom aktiviteter såsom hashtags är öppna för alla och bygger på att konton använder dem är de särskilt sårbara för organiserade kapningar.

Handlingar säger mer än ord. Ibland handlar en handling inte bara om vad som görs, utan om vad den signalerar. När handlingen främst görs för att kommunicera ett budskap kallas det en symbolisk handling.

Till skillnad från vanliga handlingar, som ofta styrs av praktiska mål, är symboliska handlingar utformade med en kommunikativ och strategisk logik. De kan vara tydliga – som vid terrorattacker, där syftet är att sprida skräck genom brutalt våld. Men de kan också vara mer subtila, som när kulturella symboler används för att sända ett budskap till en specifik målgrupp.

Läckor

När hemlig information sprids utanför en organisation till obehöriga kallas det för läcka eller läckt information. Läckor har en stark symbolisk betydelse eftersom de kan avslöja orättvisor och mörkläggningar som annars inte nått allmänheten. Inom informationspåverkan tas dock den läckta informationen ur sitt sammanhang och används för att systematiskt förstöra en aktörs trovärdighet och förvränga informationsmiljön. Den läckta informationen kan man ha fått genom exempelvis dataintrång eller stöld.

Hackning

Hackning är ett brott och innebär att man skaffar sig obehörig åtkomst till en dator eller ett nätverk. Inom informationspåverkan fungerar hackning ibland som en symbolisk handling där själva intrånget inte är det viktigaste. Det egentliga målet är att väcka misstanke om att ett system är exponerat eller osäkert. På så sätt vill man minska förtroendet för systemet eller organisationen som använder det.

Offentliga demonstrationer

Demonstrationer är symboliska handlingar som används för att uttrycka stöd för en viss politisk fråga eller ståndpunkt. De är viktiga delar i vår demokrati. Inom informationspåverkan kan demonstrationer orkestreras för att ge ett falskt intryck av stöd för en viss fråga.

När vi bedömer information tittar vi ofta på källan. Vem säger vad och varför? Vad vet de om frågan? Vilka utger de sig för att vara? Aktörer kan efterlikna trovärdiga informationskällor som personer, organisationer eller platt­formar och använda sig av vilseledande identiteter för att utnyttja den riktiga källans förtroendekapital.

Lockfågel

En lockfågel är en person som ger intryck av att vara fristående men som i själva verket samarbetar med eller tar emot betalning av någon annan. Lockfåglar används ibland för att skriva positiva produktrecensioner på webbutiker och för att ge trovärdighet till en person eller ett budskap. Det kan liknas med inköpt publik som garanterar applåder efter en föreställning. Inom informationspåverkan kan lockfåglar exempelvis vara en grupp internettroll som får betalt för att skriva kommentarer.

Imitatörer och bedragare

Imitatörer utger sig för att vara någon annan än de egentligen är och antar en falsk identitet. Det kan röra sig om bedragare som påstår sig ha expertkunskap eller kvalifikationer de egentligen saknar. Till exempel genom att utge sig för att vara läkare eller advokat utan att ha genomgått den utbildning som krävs.

Förfalskningar

Att fabricera och förfalska information är ett effektivt sätt för att få desinformation att framstå som äkta. Bland annat kan man använda sig av falska sidhuvuden, stämplar eller namnteckningar för att ge falsk information trovärdighet.

Potemkinkulisser

Aktörer med stora resurser kan gå ett steg längre och skapa falska och vilseledande organisationer och nätverk. Falska företag, forskningsinstitut och tankesmedjor är exempel på potemkinkulisser.

Falska medier

Desinformation kan också spridas genom förfalskade nyhetssajter som efterliknar originalet. På internet kan man exempelvis skapa en falsk webbplats som är i stort sett identisk med en riktig webbplats, men med annat innehåll.

Förfalskade webbsidor försöker vilseleda användare, ofta genom att efterlikna kända medier, myndigheter och företag. De falska medierna kan allvarligt skada de äkta mediernas anseende och trovärdighet om osanningar sprids i deras namn.