Tekniker som används inom informationspåverkan

Desinformation är felaktig eller manipulerad information som sprids med flit för att skada en person, organisation eller ett land.

Fabrikation

Felaktig information som publiceras på ett sätt som får mottagaren att tro att den är sann.

Manipulation

Information som manipuleras för att kommunicera ett vilseledande och felaktigt budskap, exempelvis genom att lägga till, ta bort eller ändra element i text, bild, video- eller ljudklipp.

Falskt eller felaktigt sammanhang

Presentation av korrekt fakta i ett orelaterat sammanhang för att framställa en fråga, händelse eller person på ett vilseledande sätt. Till exempel kan bilder tagna i andra sammanhang användas för att förstärka narrativet i en nyhets­artikel.

Satir och parodi

Satir och parodi är oftast en ofarlig form av underhållning. Men inom informationspåverkan kan humor användas som verktyg för att sprida vilseledande information eller håna personer, narrativ eller åsikter. Humor kan också användas för att göra kontroversiella åsikter mer accepterade.

Retorik är ett accepterat och naturligt inslag i en demokratisk samhällsdebatt, där alla har rätt att uttrycka sin åsikt. Illasinnad retorik drivs i ett annat syfte. Det kan handla om att utnyttja ett offentligt samtal i syfte att vilseleda eller distrahera publiken. Det kan också handla om strategier för att bedra, vilseleda och avskräcka vissa aktörer från att delta i samhällsdebatten. En aktör som ofta använder sig av illasinnad retorik är troll. Troll är användare på sociala medier som avsiktligt provocerar andra genom sina kommentarer och handlingar online. Deras aktivitet bidrar till ökad polarisering, tystar kritiska röster och överröstar den öppna debatten.

Personangrepp

Att attackera, misskreditera och förlöjliga personen bakom ett argument istället för att kritisera argumentet i sig. Personangrepp används ofta i syfte att tysta ner, hindra och avskräcka andra från att delta i diskussionen.

Whataboutism

Att ta fokus från ett argument genom att belysa ett liknande fenomen som inte fått lika mycket uppmärksamhet, men som inte är riktigt relevant i frågan.

Störtflod av argument (Gish-gallop)

Att översvämma motparten med en flod av argument, fakta och källor,
varav många är falska eller orelaterade till frågan.

Halmgubbar (Strawman)

Att tillskriva sin meningsmotståndare argument och ståndpunkter denne inte står för, och sedan argumentera mot dessa ståndpunkter istället för mot­ståndarens faktiska ståndpunkter.

Kapning av argument

Att ta över en debatt och ändra dess riktning. Detta är särskilt effektivt på sociala medier i förhållande till hashtags och memes.

Social och kognitiv hackning utnyttjar våra sociala relationer och tanke­processer. Det liknar hackning av exempelvis datorsystem i avseendet att
en fientlig aktör försöker lura eller ”hacka” en process genom att utnyttja dess sårbarheter. Vi föredrar till exempel att anpassa oss till vad människor
som liknar oss tänker och gör, och har ibland svårt att tänka rationellt när vi
utsätts för känslomässigt laddat innehåll. Dessa förutsägbara beteendemönster kan utnyttjas av fientliga aktörer som medvetet trycker på ömma punkter, exempelvis i känsliga samhällsfrågor, för att uppnå sitt syfte.

Dold annonsering (Dark ads)

Budskap som skräddarsys efter en individs psykografiska profil. Genom data från bland annat sociala medier går det att skapa databaser över individer med
specifika uppfattningar, intressen eller personlighetsdrag. Annonser som endast kan ses av specifika individer kan innehålla budskap som tilltalar just deras preferenser eller åsikter.

Bandwagon-effekten

Personer som upplever sig vara del av en majoritet är mer benägna att dela med
sig av sin åsikt. Botar och troll kan användas för att ge fler gilla-markeringar,
kommentarer eller delningar på sociala medier för att ge intrycket att av vissa
åsikter är mer populära än de egentligen är. Detta skapar social acceptans för ett budskap eller en åsikt vilket spelar på vårt kognitiva behov av social likriktning.

Tystnadsspiralen

Personer som upplever sig vara i minoritet är mindre benägna att dela med sig av sina åsikter. I motsats till bandwagon-effekten kan intrycket att man är i minoritet göra att man inte vill eller vågar uttala sig. Detta spelar på vår rädsla för att exkluderas eller pekas ut som avvikande.

Ekokammare och filterbubblor

Naturliga grupperingar inom vilka personer framförallt kommunicerar med andra som delar samma åsikter och uppfattningar. Ekokammare och filter­bubblor kan uppstå både på och utanför internet. Personer med liknande åsikter kanske läser samma tidningar eller huvudsakligen umgås med likasinnade. De exponeras därför sällan för annorlunda åsikter. På nätet kan detta utnyttjas för att sprida riktad information till specifika grupper.

Handlingar säger mer än ord. Ibland handlar en handling inte bara om vad som görs, utan om vad den signalerar. När en handling främst syftar till att kommunicera ett budskap kallas det en symbolisk handling.

Till skillnad från vanliga handlingar, som ofta styrs av praktiska mål, är symboliska handlingar utformade med en kommunikativ och strategisk logik. De kan vara tydliga för alla – som vid terrorattacker, där syftet är att sprida skräck genom brutalt våld. Men de kan också vara mer subtila, som när kulturella symboler används för att sända ett budskap till en specifik målgrupp.

Läckor

Läckor har en stark symbolisk betydelse eftersom de kan avslöja orättvisor och
mörkläggningar som annars inte kommit till allmänhetens kännedom. Inom informationspåverkan tas dock läckt information ofta ur sitt sammanhang och används för att systematiskt undergräva en aktörs trovärdighet och förvränga informationsmiljön. Den läckta informationen kan ha erhållits exempelvis genom datorintrång eller stöld

Hackning

Hackning innebär att skaffa sig obehörig åtkomst till en dator eller ett nätverk,
och är i sig ett brott. Inom informationspåverkan fungerar hackning ibland som
en symbolisk handling där själva intrånget är sekundärt. Det egentliga målet
är att väcka misstanke om att ett system är exponerat eller osäkert, vilket kan
underminera förtroendet för systemet ifråga eller en organisation med ansvar för detsamma.

Offentliga demonstrationer

Demonstrationer är symboliska handlingar som används för att uttrycka stöd
för en viss politisk fråga eller ståndpunkt. De är viktiga delar i vår demokratiska
dialog. Inom informationspåverkan kan demonstrationer orkestreras för att ge ett falskt intryck av stöd för en viss fråga på gräsrotsnivå (så kallad astroturfing).

Informationspåverkan använder ofta modern teknologi för att förstärka sin effekt. Med avancerade tekniska metoder kan aktörer manipulera informations­flödet på internet, exempelvis genom automatiserade konton, algoritmer eller en kombination av mänsklig och teknisk påverkan. Tekniken möjliggör nya sätt att utföra klassiska påverkansmetoder, såsom att skapa falska identiteter online eller sprida desinformation. Den tekniska utvecklingen går dock snabbare än vår förmåga att förstå och hantera dess konsekvenser.

På senare tid har hot från deepfakes, maskininlärning och artificiell intelligens (AI) blivit allt mer aktuella. I framtiden kan vi förvänta oss att dessa teknologier kommer att användas i ännu större utsträckning inom informationspåverkan.

Botar

Botar är datorprogram som utför automatiserade uppgifter, till exempel att dela
vissa typer av information på sociala medier eller för att svara på vanliga frågor
på en kundtjänstplattform. Inom informationspåverkan kan de användas till att
förstärka utvalda budskap på nätet, spamma forum och kommentarsfält, gilla eller dela inlägg på sociala medier, eller för att genomföra cyberattacker.

Sockpuppets

Falska konton som hör till en individ som inte avslöjar sin riktiga identitet eller
sina avsikter. Dessa falska identiteter används för att gå med i grupper och delta i debatter online. Två eller flera sockpuppets kan användas samtidigt för att simulera båda sidor i en debatt.

Deepfakes

Moderna inlärningsalgoritmer kan användas för att manipulera ljud och video
på väldigt avancerade sätt. Man kan exempelvis producera falska men väldigt
trovärdiga videoklipp där politiker läser upp påhittade tal. Man kan även byta
ansikten på personer i befintliga videoklipp eller rekonstruera en persons röst
digitalt.

Nätfiske

Nätfiske är en teknik som lurar användare att uppge lösenord eller annan känslig information på internet. Nätfiske omfattar även automatiserad spamning via
e-postmeddelanden som framstår som om de skickats från en känd avsändare
men som egentligen tillhör en bedragare som är ute efter personlig information.
Spjutfiske (spear-phishing) är en sofistikerad typ av nätfiske för att komma åt
information på säkra datorsystem.

När vi bedömer information tittar vi ofta på källan. Vem kommunicerar med mig och varför? Vad vet de om frågan? Vilka utger de sig för att vara? Aktörer kan efterlikna trovärdiga informationskällor som personer, organisationer eller platt­formar och använda sig av vilseledande identiteter för att utnyttja budbärarens förtroendekapital.

Lockfågel

En lockfågel är en person som ger intryck av att vara fristående men som i själva
verket samarbetar med eller tar emot betalning av någon annan. Lockfåglar
används ibland för att skriva positiva produktrecensioner på webbutiker
och för att ge trovärdighet till en person eller ett budskap. Det kan likställas
med inköpt publik som garanterar applåder efter en föreställning. Inom
informationspåverkan kan lockfåglar exempelvis vara en grupp internettroll som
får betalt för att skriva kommentarer.

Imitatörer och bedragare

Imitatörer utger sig för att vara någon annan än de egentligen är och antar en falsk identitet. Det kan röra sig om bedragare som påstår sig ha expertkunskap eller kvalifikationer de egentligen saknar, som att utge sig för att vara läkare eller advokat utan att ha genomgått den utbildning som krävs.

Förfalskningar

Att fabricera och förfalska information är ett effektivt sätt att få desinformation
att framstå som autentisk information. Falska sidhuvuden, stämplar eller
namnteckningar kan användas för att få rena falsarier att se äkta ut.

Potemkinkulisser

Resursstarka aktörer kan gå ett steg längre och skapa falska och vilseledande
institutioner och nätverk. Falska företag, forskningsinstitut och tankesmedjor är
exempel på det som kallas potemkinkulisser som kan skapas och användas för
att skänka äkthet till desinformation.

Falska medier

Desinformation kan också spridas genom förfalskade nyhetssajter som efterliknar äkta sådana. På internet kan man exempelvis skapa en falsk webbplats som är i stort sett identisk med en riktig webbplats, men med annat innehåll.