Bygg relationer och var uppmärksam

I februari 2025 spreds ett felaktigt rykte att parasiter förorenade det kommunala dricksvattnet i Östersund. Kommundirektör Anders Wennerberg delar sina insikter om tillit, ledarskap och snabba beslut.

Anders Wennberg, Öresunds kommun.

I serien Möten med informationspåverkan lyfter MPF berättelser från offentliga aktörer som mött desinformation, propaganda eller annan vilseledande information i sitt arbete. Syftet är att dela konkreta erfarenheter, synliggöra gemensamma utmaningar och bidra till att stärka Sveriges psykologiska försvar.

Viktigt att notera är att vissa av de exempel som lyfts inte nödvändigtvis involverar främmande makt, utan även kan handla om annan typ av informationspåverkan som påverkar samhällsviktig verksamhet.

Vad är dina viktigaste lärdomar gällande ryktesspridningen kring parasiter i dricksvattnet som Östersunds kommun hanterade i februari 2025?

Några saker jag tar med mig från den korta men intensiva perioden är dels att jag har turen att ha väldigt duktiga medarbetare runt mig som förstår vad som ska prioriteras och håller varandra informerade om händelseförloppet. Dels att det är otroligt viktigt att ha en god relation med media och en vana att hantera deras frågor. Deras arbete var ovärderlig i att döda det falska ryktet. Jag tror att det hjälpte att jag alltid är 100% tillgänglig för media och att vi försöker att alltid vara snabba och korrekta.

Det känns också tryggt att vi, främst jag och vår engagerade säkerhetschef, redan innan händelsen pratat ihop oss om att vi lägger ribban lågt. Vi accepterar helt enkelt inte hot i någon form eller rykten som kan vara samhällsstörande. Då agerar vi snabbt och hårt och ser till att ärendet anmäls till rätt myndigheter. I det här fallet en anmälan till polisen och säkerhetspolisen. Länsstyrelsen informerades via etablerade kontaktvägar för tjänsteman i beredskap.

Kan offentliga aktörer förbereda sig mot desinformation, vilseledning eller propaganda?

Man kan nog inte förbereda sig mot att det sker, men man kan absolut förbereda sig för att hantera det om det sker. En av de givna förberedelserna är att öva. Det behöver inte vara stora, väl förberedda övningar som tar mycket tid och resurser. Det kan räcka med att använda de kortlekar som MPF eller till exempel Livsmedelsverket tagit fram med korta snabba reflektionsövningar: Vad gör ni om X eller Y händer? På så vis får man tänka igenom olika scenarier tillsammans med sina kollegor.

Annars är jag stark förespråkare av att bygga relationer. Allt blir lättare om man redan känner varandra lite. Att söka kontakt med någon i en myndighet när krisen väl inträffat kan vara utmanande, men har man träffats och bytt telefonnummer redan innan så blir allt så mycket lättare.

Det är viktigt att bygga relationer med de medarbetare som deltar i krishanteringen, för att skapa tillit till varandra och tydliggöra vilken beslutsgång som gäller i kris.

Lika viktigt är det att ha en god relation med sina politiker, så att de känner – och i mitt fall – vet att deras kommundirektör har situationen under kontroll och hör av sig vid behov.

Är det viktigt för er som kommun att veta vem som står bakom, om det är inom Sverige eller från utlandet?

Nej, det är egentligen inte avgörande vem avsändaren är för hur vi hanterar situationen. Men det är klart att det kan påverka vårt fortsatta arbete och beredskap om det är en koordinerad utländsk kraft eller om det är en mer lokal, ensam, person.

MPF tittar på otillbörlig informationspåverkan från främmande makt, hur relaterar det till en kommuns arbete?

Det är i högsta grad intressant för oss och något vi behöver MPF:s hjälp med. Vi har helt enkelt inte verktygen eller vanan att bevaka det. Som kommun har vi bra koll på den lokala rapporteringen och även den nationella, men är betydligt svagare på den internationella, i synnerhet det som inte sker i helt öppna forum. Vi behöver MPF:s hjälp att både se, analysera och bedöma hur vi som kommuner kan påverkas. Det är också viktigt att komma ihåg att det är väldigt stor skillnad på kommunerna.

Mediankommunen har ca 15 000 invånare. 220 av Sveriges 290 kommuner har under 20 000 invånare. Då är det svårt att ha en avdelning med kompetenta personer som fokuserar på säkerhetsfrågor. Alltså måste vi hjälpas åt kommuner emellan, men också med staten och all dess kompetens. Ett nära samarbete med kommunerna är därför mycket viktigt, för MPF såväl som övriga statliga myndigheter i beredskapssystemet.

En kommun är och kommer alltid att vara den som står närmast medborgarna. Vi måste vara med både i tanke och handling hos staten när man planerar sitt arbete. Och vi kommuner är mer än villiga att bidra.

Du är kommundirektör, vad tycker du är kommuners utmaning när det kommer till informationsmiljön?

Att det går så otroligt fort! Det är bara att inse och acceptera att vi alltid kommer vara steget efter. De som vill oss illa kommer alltid hitta på nya sätt och vägar att nå in med skadlig information. Det enda vi kan göra är att vara så förberedda vi kan och vara vaksamma mot allt som kan ha en annan innebörd än det först verkar. AI-tekniken är fantastisk, men den innebär definitivt också en risk med verklighetstrogna bilder, röstkopior och snabba sammanställda analyser av utspridd fakta.

Samtidigt är det otroligt tråkigt att behöva ha de glasögonen på sig, att hela tiden behöva fundera på dubbla meningar och onda avsikter. Men just nu är tiderna såna och vi kan inte tillåta oss att vara naiva längre. I synnerhet inte om man verkar i en kommun som är extra intressant på grund av försvarsetableringar, fokus från NATO, högt prioriterad i DCA-avtalet och mitt i Sverige både i nord-sydlig som väst-östlig riktning.

Andra delar i Förmågeportalen

Lär dig känna igen hotet

Förebygga
Förebygga Förmågeportalen.

Stärk organisationen

Utveckla
Utveckla Förmågeportalen.