Malmö bygger motståndskraft mot felaktig information

Under Eurovision 2024 togs en 15 år gammal video ur sitt sammanhang och spreds på nytt, vilket bidrog till att förstärka ett redan existerande narrativ om Malmö som en otrygg och våldsam stad. Malmö hanterade informations­påverkan genom att kombinera strategisk kommunikation med ett systematiskt förtroendebyggande arbete. Mathea Jakobsson, press- och kriskommunikatör, berättar om arbetet.

Verkliga händelser - men vilseledande budskap under Eurovision

Under Eurovision 2024 sattes Malmö stads beredskap för att hantera felaktig information på prov. I samband med tävlingen fanns tillstånd för flera större demonstrationer i Malmö, något som fick stor medial uppmärksamhet. Demonstrationerna kunde genomföras på ett fredligt och lugnt sätt men i sociala medier spreds dock ett videoklipp som påstods visa demonstranter som kastade sten på polis under Israels framträdande. Klippet var 15 år gammalt, från en demonstration som ägde rum under Davis Cup år 2009. Syftet tycktes vara att sprida ett återkommande narrativ om Malmö som en otrygg och farlig stad, och att förstärka det budskapet genom att koppla det till demonstrationerna under Eurovision.

Förutom videoklippet spreds bland annat ett rykte om att Malmö stad skulle ha infört en policy för att censurera pro-palestinska budskap under Eurovision. Ryktet tog fart efter att en målning av misstag sanerats från en graffitivägg vid Folkets Park. Någon sådan policy fanns inte, men saneringen användes av vissa aktörer som ”bevis” för ett påstående som saknade grund. Händelsen tolkades och förstärktes i ett känsligt läge, vilket bidrog till att skapa ett vilseledande narrativ om stadens agerande.

Händelserna är tydliga exempel på hur desinformation ofta tar avstamp i verkliga händelser, men presenteras på ett sätt som vilseleder – genom överdrifter, feltolkningar eller genom att tas ur sitt sammanhang. När budskapen innehåller en kärna av sanning blir de dessutom svårare att bemöta.

Omvärldsbevakning dygnet runt

Under Eurovision arbetade Malmö stad dygnet runt med att bevaka sociala och traditionella medier.

– Tack vare det kunde vi snabbt upptäcka och hantera felaktig information. Ibland upptäcker vi även felaktigheter i vår omvärldsbevakning som vi medvetet väljer att inte uppmärksamma. Att lyfta fram felaktigheter innebär nämligen också att vi bidrar till att sprida dem. Därför behöver vi alltid göra en bedömning utifrån hur allvarliga de är, säger Mathea.

I samband med ryktet om den sanerade graffitimålningen valde Malmö stad inte bara att korrigera fakta, utan också lyfta fram och argumentera för stadens värdegrund.

– I våra sociala medier förde vi en öppen dialog med Malmöborna. Vi lyssnade på deras åsikter och förklarade samtidigt vad Malmö stad bottnar i – yttrandefrihet, allas lika värde och ett öppet samhälle. Det var viktigt att lyfta fram Malmö stads värdegrund och visa vad vi faktiskt gör och står för, säger Mathea.

Förtroende byggs över tid

Samtidigt understryker hon att bemötandet av felaktigheter bara är en del i arbetet. Minst lika viktigt är det grundförtroende som byggs upp under lång tid. Där behöver kommuner, myndigheter, civilsamhället och andra aktörer hjälpas åt.

Utbildning och dialog i fokus

För att stärka motståndskraften mot felaktig information har Malmö stad tagit fram riktade utbildningsinsatser. Kommunvägledare som dagligen möter invånare via kontaktcenter och sociala medier har fått särskild utbildning i att hantera och bemöta desinformation. Dessutom har staden gjort en satsning på dialogsocionomer - medarbetare som möter Malmöbor och för samtal om socialtjänstens uppdrag och arbete.

Som en del av utbildningsarbetet vill Malmö stad också ge medborgarna verktyg så att de själva kan upptäcka felaktigheter och värdera information kritiskt. På malmo.se finns ett källkritiksverktyg med fakta, exempel och tips som hjälper invånare att känna igen och hantera felaktig eller vilseledande information i vardagen.

Malmö stads strategiska arbete med att bemöta felaktig information inleddes redan 2015, i samband med att ett stort antal flyktingar anlände till staden. Situationen väckte starka reaktioner och Malmö stads sociala medier blev en plats där många uttryckte både känslor och åsikter. Samtalsklimatet blev alltmer polariserat och det blev tydligt hur personliga uppfattningar ofta tolkades som fakta, samtidigt som myter och rykten snabbt fick fäste och spreds som sanningar.

– Sedan dess har vi arbetat aktivt med att bemöta felaktig information med fakta, och samtidigt stå upp för yttrandefrihet och allas lika värde i våra dialoger i sociala medier, säger Mathea.

Tilliten är viktigare än avsändaren

Enligt henne spelar det för Malmö stad mindre roll vem som ligger bakom den felaktiga informationen.

– Förtroendet för våra verksamheter och tilliten till oss som myndighet kan påverkas lika mycket oavsett avsändare och syfte.

Malmö stad har under de senaste åren förstärkt sin omvärldsbevakning för att bättre förstå vad som sägs både i och om staden samt för att kunna rikta sina kommunikationsinsatser bättre. Behovet blir särskilt tydligt vid oväntade eller känsliga händelser, när det är avgörande att snabbt nå ut med korrekt och faktabaserad information. Annars riskerar ett informationsvakuum att fyllas med rykten, misstolkningar eller medvetet vilseledande budskap.

En modell som kan inspirera andra

I en tid då information både kan ena och skapa konflikt visar Malmö stads arbete hur strategisk kommunikation, omvärldsbevakning och tillit tillsammans skapar en robust grund för att möta informationspåverkan. Förmågan att snabbt upptäcka och hantera desinformation, i kombination med långsiktigt förtroendeskapande arbete, är en modell som kan inspirera andra kommuner.

– Att upptäcka, förstå och bemöta felaktig information är avgörande. Men en styrka ligger också i att ge Malmöborna verktygen att själva se igenom när något är falskt eller vilseledande. Det är så vi bygger motståndskraft på riktigt, avslutar Mathea.